Doktorn
om fasta
Att
fasta innebär att Du avstår från vissa födoämnen som Du normalt brukar inta.
Fasta
i olika form har funnits mycket länge, som en del av kultur, religiöst utövande
eller av hälsoskäl.
Vi människor
har förmåga att klara kortare perioder av låg näringstillförsel eller fasta utan
att ta skada, det är viktigt att kunna klara sig i tider av ojämn tillgång på
mat.
I
moderna samhällen finns överflöd av mat, dryck och njutningsmedel. Vi äter
mindre fibrer och mer fet- och animalisk kost än tidigare.
Vi
sitter mer still, får mindre ”vardagsmotion” och lätt blir obalans mellan vad
vi stoppar i oss och vad vi gör av med. Denna obalans påverkar hälsan negativt.
Fastan
är ingen bantningsmetod, men kan vara en bra inledning till långsiktig livsstilsförändring
med goda hälsoeffekter.
Det finns inget vetenskapligt stöd för att fasta ”renar
kroppen från gifter och andra slaggprodukter”.
Fastan kan vara positiv
för självdisciplinen. Vi känner oss ofta lättare i både kroppen och knoppen av
att äta sunt och grönt en tid. Vi lär oss uppskatta nya smaker och maträtter
och efter fastan värdesätter vis ”vårt dagliga bröd” än mer.
Kroppens huvudsakliga energikälla är fett och socker
(kolhydrater). Vid fasta tillförs mindre av dessa båda energikällor som därför
tar slut snabbare. Kroppen använder då istället protein som bränsle och som
oftast finns i tillräcklig mängd för kortare fasta.
Du väljer själv hur strikt fastan ska vara.
För någon är det att ”tänka vegetariskt ” och avstå vissa födoämnen till
exempel kött, medan en annan planerar mer genomgripande kostförändring som ex
Daniels fasta, se nedan. Somliga väljer ”flytande fasta” kanske bestående av
bara vatten enstaka dagar, medan andra tar juice, buljong och soppa. Vissa
stannar vid att undvara det som brukar fresta mest, kanske pastan, mackan och
fikabrödet.
Rådet är att vara lite försiktig i början,
särskilt Du som väljer lite strängare fasta!
Försiktighet och särskilt obs till dig som är gravid/ammar
har någon form av ätstörning, är insulinbehandlad diabetiker eller som har annan
sjukdom/medicinering.
Barn ska äta normalt, men kan förstås
minska/avstå godis, läsk och sötsaker.
Fasta inte för länge. Var flexibel. Avbryt fastan om du
känner dig yr eller svag.
Ät och drick ofta, särskilt om du känner
dig trött. Undvik att bli vrålhungrig. Planera måltiderna väl, både i tid och
innehåll så att de blir av god kvalitet och rätt mängd. Värdesätt mellanmålen.
Ät i lugn och ro. Glöm inte tugga ordentligt.
Tacka Gud och njut tacksamt av det som
serveras!
Kan en träna under fasta? Ja, men var noga att
tillföra energi i tillräcklig mängd till exempel frukter och dryck.
Ett
sätt är ”Daniels fasta” som innebär att Du äter vegetariskt. Den bygger på frukt och grönsaker i alla
dess former. Färsk, frusen, torkad och juice – utan sötning. Likaså naturella
nötter, frön, baljväxter, vegetabiliska produkter/oljor, tofu, sojaprodukter,
ättika, kryddor och örter.
Det ingår inte kött,
fisk, ägg eller andra animaliska produkter. Vanligtvis brukar en också undvika
mejeriprodukter, sötningsmedel, raffinerat vitt ris, olika sädesslag, bland
annat i pasta, bröd och bakverk.
Du skall förstås hitta
din egen nivå på fastan så att
hela Du och vardagen fungerar!
Kom ihåg - Det
är viktigt att regelbundet få i sig vätska under fasta.
/Conna Johansson, läkare
Här hittar du mer information om vår böneperiod "För en tid som denna"