Bergs i D.R.KONGO
NYHETSBREV Februari 2021
Varför ett nyhetsbrev från Marie och Urban?
·Vi befinner oss i Bukavu i östra
Kongo. En ny fas i våra liv har just börjat med successiv nedtrappning av våra
arbetsliv i Sverige, vilket skapar utrymme för ökat engagemang och närvaro i
Kongo. Vi är tacksamma för att Smyrna står bakom oss!
·Afrika och speciellt Kongo har legat på våra
hjärtan sedan vi var mycket unga. I grunden handlar det om en längtan och en
kallelse att tjäna Gud och få betyda något för dem som har det sämre än vi.
·Det ledde oss att åka ut till D.R Kongo -
dåvarande Zaïre – som Smyrnas missionärer för snart 40 år sedan. De första tio
åren tillbringade vi tre arbetsperioder i Lemera i Östra Kongo där vi arbetade på
ett missionssjukhus som drivs av den kongolesiska systerkyrkan CEPAC med stöd
av svensk pingstmission. Urban arbetade som läkare och Marie som barnmorska.
·Sedan dess har vi fortsatt vårt
missionsengagemang i Kongo med fokus på hälso- och sjukvård.
Från Transistorgatan till Panzikullen
Nu har vi varit fyra veckor i Kongo. Vi bor på Panzikullen ett stenkast
ifrån Universitetet UEA och drygt 2 km från Panzisjukhuset. Platsen är idyllisk
med blomstrande natur och fantastiskt fågelliv som ger inspiration och energi. Vi
har försökt berika trädgården med grönsaker från Sverige. Hittills har bara
rädisorna tagit sig.
Andra former av energi är en stor
bristvara. Elektrisk ström, solenergi och internetuppkoppling är mycket
begränsad speciellt då en transformator har gått sönder hos stadens
elleverantör och vi bor en del av staden som får färre timmar av el än de delar
där fler betalande personer bor. Vi har anammat samma mönster som våra
kongolesiska arbetskamrater och kompisar. Så snart energin i någon form återvänder
rusar vi runt och sätter telefoner och uppladdningsbara lampor i alla tillgängliga
kontakter. En stor utmaning är att hålla nere temperaturen i kyl/frys. Universitetet
jobbar på lösningar. I veckan har vi fått ett nytt modem så internet blir mer
stabilt, och en solpanel har installerats på vårt hus som ger oss ljus och
möjlighet att ladda upp våra apparater.
Vårt uppdrag är främst kopplat till
universitetet UEA och Panzisjukhuset
Universitetet är för tillfället stängt för
undervisning p g a Covid-19. Men på sjukhuset finns både läkarstudenter och
blivande läkarspecialister och Urban har fått som särskilt uppdrag att handleda
dessa. Marie har fått ett utmanade uppdrag att leda vetenskapliga seminarier
och doktorandskola. Marie fokuserar dessutom förlossningsvårdens kvalitet,
bland annat med hjälp av de insamlade medlen från insamlingsgalan med Denis Mukwege
i Smyrna i oktober 2019. Fler detaljer om detta finns att läsa i ett särskilt nyhetsbrev.
Häromdagen beslutade universitetets styrelse att vi ska bli professorer vid
fakulteten för medicin och hälsa. Fysiskt är vår arbetsplats främst förlagd
till Panzisjukhuset där vi har fått ett eget arbetsrum där vi kan sitta och
jobba, ta emot besök och samtidigt snabbt kunna ta oss till sjukhusets olika
enheter.
Ni som var med på Mukwegegalan kanske
minns att Smyrnas egen Ingemar Tessin hade skapat ett orkesterstycke baserat på
Denis Mukweges favoritpsalm i Psaltaren, Psalm 121. Nu har partituret
överlämnats.
Ett oväntat möte
Igår inträffade ett oväntat möte. Jag
(Urban) hade just opererat en patient, som hade ett underbensbrott efter att ha
blivit påkörd av en bil. Vi kände familjen, eftersom hans far i många år var
pastor i en av de äldsta pingstförsamlingarna i östra Kongo. När jag befinner
mig utanför operationsavdelningen kommer en man och presenterar sig som Dr
Lobo, och vill tacka, för det var hans bror jag just hade opererat. Dr Lobo
påminner mig om att jag skrev ett rekommendationsbrev till PMU för mer än 30 år
sedan, vilket ledde till att han fick stipendium för att utbilda sig till
läkare.
- Det är tack vare dig som jag blev
läkare, säger han och berättar att han har arbetat i flera afrikanska länder för
en luthersk organisation. Det blev ett kärt återseende efter många år.
Middag
av tacksamhet
En annan händelse värd att uppmärksamma är
att vi förra söndagen blev bjudna till Kuye Ndondo, som längre tillbaka varit
med i vår systerkyrka CEPAC:s ledningsgrupp. Han har även varit ordförande och
biskop inom den protestantiska enhetskyrkan ECC. Kuye hade inbjudit missionärer
som idag finns i Bukavu för att uppmuntra och hedra dem. Vi åt en god middag
och hade ett gott samtal.
-Jag är själv en frukt av att
missionärer kom med evangeliet, sa Kuye. Tack för att ni är villiga att lämna
ert land och komma till Kongo!
Reflektionsgrupp med barnmorskelärare
Jag (Marie) handleder lärare som arbetar på stadens barnmorskeutbildning
som drivs på högskolenivå. Handledningen sker genom reflektioner i grupp som
syftar till att stödja förmåga att reflektera, samt deras identitet och arbete
som barnmorskelärare. Deltagarna tar med sig ”situationer” som bearbetas enligt
en speciell metodik. Vid gårdagens träff var det mycket mörka tankar och
upplevelser. Tror det är svårt att förstå från svenskt perspektiv vilka
svårigheter som finns. Utan att gå in på detaljer, vilket jag inte får enligt
metoden, kan jag ändå berätta att det finns mycket sorg och misströstan med
anledning av landets styre, och i vardagsmiljön finns svårigheter och otrygghet
p g a banditer som stjäl och dödar. Men det är också frustration och hunger för
att de inte fått lön på ett par månader eftersom skolorna hålls stängda. Skälet
till detta uppges vara Covid-19 men det
uppfattas som ett svepskäl då förekomsten är låg, och andra folksamlingar
tillåts. Gatorna och kyrkorna är fyllda med folk utan restriktioner.
Covidsituationen i Kongo
Kongo
har haft en andra våg av Covid-19 med en ökning av antalet nya fall från
november och framåt. Det varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Men
pandemin ligger på en mycket lägre nivå jämfört med Europa. På bilden ser vi Panzisjukhusets
laboratoriechef Balthazar, som analyserar alla Covid-tester. I huvudsak används
s k PCR-tester, som anses mycket pålitliga. Varje dag testas 3-6 patienter
positiva, men väldigt få är svårt sjuka. Det finns en del restriktioner i
samhället som utegångsförbud mellan 21 och 05 men marknader och kyrkor är öppna
och folkvimlet är stort. Munskydd anbefalles i offentliga miljöer, men
efterlevnaden är dålig och sättet att använda munskydd gränsar till en sanitär
olägenhet. Både primärskolor, sekundärskolor och universitet har varit stängda
i flera månader, vilket de flesta tycker är helt ologiskt, eftersom inget annat
är nedstängt. I hälften av landets provinser har skolor öppnats igen, men inte
i Syd-Kivu. Förhoppningar fanns att de skulle öppnas i nästa vecka, eftersom
coronaläget är relativt stabilt, men beslutet har skjutits upp.
Vi har valt att gå till universitetets
engelska gudstjänst på söndagarna där 40-50 personer samlas i en stor aula. Men
hittills har vi tackat nej till att besöka andra församlingar, där vi vet att
distansering inte respekteras. Däremot deltar vi i de dagliga morgonmötena på
Panzisjukhuset, och en gång har jag (Urban) predikat där.
Glada att få vara en del av Smyrna
Vi är oerhört tacksamma för stöd och
uppmuntran, och det har känts som en förmån att koppla upp sig och vara med på
Zoom-bönemöten i Smyrna och följa en del andra gudstjänster.
Internetuppkopplingen har varit instabil, men för ett par dagar sedan ordnades en
kraftigare uppkoppling i huset där vi bor, och det är vi väldigt glada för.
Tack för fortsatt förbön och ser fram emot att även fortsättningsvis få vara en
del av det som Smyrna vill vara, nämligen en oas för Göteborg och världen!
Marie och Urban Berg