"Vad säger Jesus om mat?"
En predikan av Martin Boström, 15 februari 2009
Texten om brödundret har lästs tidigare i gudstjänsten:
Apostlarna samlades hos Jesus och berättade för honom om allt de hade gjort och vad de hade undervisat om. Han sade till dem: "Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite." Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta.
De gav sig av i båten till en öde trakt för att vara ensamma. Men man såg att de for och många fick veta det, och från alla städerna skyndade folk dit till fots och hann före dem. När han steg i land fick han se en stor skara människor. Han fylldes av medlidande med dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem länge. När det redan var sent på dagen kom lärjungarna till honom och sade: "Trakten är öde och det är sent. Låt dem ge sig av så att de kan gå bort till gårdarna och byarna här omkring och köpa sig något att äta." Han svarade: "Ge dem något att äta, ni själva." - "Skall vi gå och köpa bröd åt dem för tvåhundra denarer och ge dem att äta?" frågade de. Han sade: "Hur många bröd har ni? Gå och se efter." De tog reda på det och sade: "Fem bröd, och så två fiskar." Då lät han dem säga åt folket att slå sig ner i matlag där det fanns grönt gräs. Och de lade sig ner i grupper om hundra eller femtio. Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem åt folket. Också de två fiskarna fördelade han så att alla fick. Alla åt och blev mätta, och man plockade tolv korgar fulla med brödbitar och fisk. Det var fem tusen män som hade ätit. (Mark 6:30-44)
Inledning
I höstas var jag tjänstledig några veckor. När jag i mitten av oktober återvände till kyrkans expedition och öppnade dörren till mitt rum blev jag smått chockad. Kollegorna (jag vet inte exakt vilka) hade julpyntat mitt rum med lysande julgran, guldgirlanger hängande i taket och julmusik strömmande ut ur cd-spelaren. Så kan det gå när man är borta för länge…
När jag ett par månader senare var bortrest ytterligare en vecka så passade de kära medarbetarna i pastorsteamet på att besluta att Martin i februari skulle predika över ämnet ”Vad säger Jesus om mat?” De ringde aldrig och frågade om jag var intresserad. De bara bokade in mig.
Jag har aldrig talat över detta ämne tidigare, men jag tycker att det känns angeläget och inspirerande. Någon som hade hört talas om att jag skulle predika om mat frågade om jag tänkte erbjuda några recept. Det kommer jag inte att göra. Jag använder nästan aldrig recept när jag lagar mat. Jag chansar istället. Ibland blir det väldigt gott, men inte alltid…
Mat är ju något alla människor behöver, helst varje dag. Hungern och törsten förenar oss. God mat och god måltidsgemenskap hör till livets glädjeämnen. Hur underbart är det inte att tillsammans med några goda vänner en ljummen augustikväll få äta surströmming! Eller kräftor, om du föredrar det.
Människans förhållande till mat är inte oproblematiskt. Globala orättvisor innebär fattigdom och svält för ett stort antal, medan andra har mycket mer än de behöver. Tragiskt många barn och vuxna somnade hungriga i går kväll och vaknade ännu hungrigare. En hunger som gör människor förtvivlade och som inte sällan leder till desperat kriminalitet, matupplopp, osämja och till och med krig.
Men jag tänker också på andra slags matproblem. Ätstörningar som anorexi och hetsätning. Och extrem övervikt med diverse följdsjukdomar. Förhållandet till mat är inte gnissellfritt varken i den fattiga eller rika delen av världen.
Säger Jesus något om mat? Ja, en hel del faktiskt. Han talar om mat både bokstavligt och bildligt. Jag börjar med några Jesuscitat som jag inte tänker kommentera, de får tala för sig själva:
Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? (Matt 6:25)
Saliga ni som hungrar nu,
ni skall få äta er mätta.
Saliga ni som gråter nu,
ni skall få skratta. (Luk 6:21)
Det är inte det som kommer in i munnen som gör människan oren. Men det som går ut ur munnen, det gör människan oren. (Matt 15:11)
Till sin värd sade han: "När du bjuder på middag eller någon annan måltid, bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar, så att de bjuder tillbaka och det blir din belöning. Nej, när du skall ha en fest, så bjud fattiga och krymplingar, lytta och blinda. Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig någon belöning; belöningen får du vid de rättfärdigas uppståndelse." (Luk 14:12-14)
Jesus svarade: "Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun." (Matt 4:4)
Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. (Joh 4:34)
Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv." De bad honom då: ”Herre, ge oss alltid det brödet.” Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. (Joh 6:33-35)
Ord av Jesus värda att fundera vidare över.
Törsten och vinundret
Johannesevangeliets andra kapitel berättar att Jesu första underverk handlade om något så vardagligt och allmänmänskligt som törsten.
Tillsammans med sin mor och sina lärjungar är han på en stor bröllopsfest. Så tar vinet slut. Ledsamt för gästerna och pinsamt för festarrangörerna. Då blir Jesus övertalad av sin mor att göra något. Jag läser:
Där stod sex stora stenkärl för vattnet till judarnas reningsceremonier; vart och ett rymde omkring hundra liter. Jesus sade: "Fyll kärlen med vatten", och de fyllde dem till brädden. Sedan sade han: "Ös upp och bär det till bröllopsvärden", och det gjorde de. Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. (Joh 2:6-9)
Jesus förvandlar 600 liter vatten till vin. Varför gör han detta mirakel? Texten berättar att undret uppenbarade Jesu härlighet och att det väckte tro. Dessutom kan man läsa berättelsen som en profetisk bild på den stora himmelska festen. Så visst finns det andliga dimensioner med i denna märkliga händelse.
Men den huvudsakliga orsaken till vinundret måste väl ändå vara att stilla bröllopsgästernas törst! De skulle ju i och för sig kunnat dricka vatten, men Jesus förvandlar vattnet till vin. Människor törstar, och Jesus möter deras törst. Och han räddar festen. Jesu första tecken berör den djupt mänskliga törsten.
Hungern och brödundret
Om Jesu första under handlade om törst så handlade hans största under om hunger. Största i den meningen att flest människor var inblandade, fem tusen män förutom kvinnor och barn. Det kan ha rört sig om runt tio tusen personer.
Vi lyssnade tidigare till texten ur Markusevangeliets sjätte kapitel om brödundret.
Jesus hade undervisat länge. Klockan hade sprungit i väg, det hade blivit eftermiddag och hungern gjorde sig påmind hos både barn och vuxna. Lärjungarna börjar diskutera med Jesus hur man ska lösa detta. Då säger han förvånande nog: ”Ge dem något att äta, ni själva.” De tar reda på vad de har att ge och inser att det inte är mer än fem bröd och två fiskar, vilket får anses vara löjligt lite i förhållande till antalet hungrande människor.
Folket slår sig ner i olika matlag i det gröna gräset. Sen tar Jesus bröden och fiskarna i sin hand och lyfter blicken uppåt och ber bordsbönen. Han tackar Fadern som skänker bröd ur jorden. Sen fördelar han bröd och fisk på lärjungarna som delar ut till folket.
Och då händer det ofattbara, maten börjar förmeras. Bröd och fisk växer i lärjungarnas händer och ingen enda blir utan. Alla dessa tusentals hungriga magar blir mättade. Och det blir tolv korgar över. En oförglömlig kvällsmåltid, som också kan ses som en försmak av det rike där ingen behöver somna hungrig.
Det ramlade inte bröd och fisk direkt från himlen. Nej, detta oerhörda underverk var ett samspel mellan lärjungarnas begränsade bidrag och Jesu mirakelkraft. ”Ge dem något att äta, ni själva” Kom med det lilla ni har, även om det bara är några få bröd och fiskar. Ert bidrag kan räcka längre än ni tror när det välsignas av Gud.
Jag tror att denna berättelse kan ge vägledning även in i vår tids svårigheter med hunger och svält. Vi kan inte endast se uppåt och förvänta oss att Gud ska lösa problemet utan vår medverkan. Vad var det han sa? ”Ge dem något att äta, ni själva.” Vi som lever i den rikare delen av världen är skyldiga att göra vad vi kan för att minska svälten i fattigare områden.
Det kan ske på olika sätt. Genom politiskt engagemang, mission och bistånd och genom gåvor från enskilda och mycket annat. Och sen får vi göra som Jesus, se upp mot himlen och räkna med Guds välsignelse. Brödunder sker fortfarande. Vi kan vara delaktiga i detta. ”Ge dem något att äta, ni själva.”
Vad kan jag göra? Vad kan du göra?
Berättelsen är ett bejakande av mänskliga behov. Jesus möter med sin undervisning folkets andliga behov och sen genom brödundret deras behov av mat. Han ser till hela människan.
Vår Fader
I den bön som Jesus lärt oss att be finns orden:
Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer.
Och förlåt oss våra synder,
ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. (Luk 11:3-4)
Tänk om Herrens bön bara handlade om andliga saker, att Fadern absolut inte ville lyssna till våra materiella bekymmer och behov. Nu är det tack och lov inte så. Vi får be om det mest elementära. Vi uppmanas att be om ”bröd för dagen som kommer”.
Bönen Fader vår är inte individuell, den är gemensam, ja universell. ”Ge oss var dag vårt bröd.” Inte ”ge mig” utan ”ge oss”. Vi ber att vi själva ska få äta oss mätta men innesluter samtidigt alla andra människor i vår bön. Vi blir sedan delaktiga i bönesvaret när vi skänker bröd till dem som saknar. ”Ge dem något att äta, ni själva”. Brödunder kan ske.
Efter bönen om bröd kommer bönen om syndernas förlåtelse. En av de synder som vi i västvärlden ofta begår är den mot tredje världens fattiga. Här har vi ett gemensamt ansvar och bär på en gemensam skuld mot de svältande och har nog anledning att be: ”Förlåt oss…”
Slutligt blir bönen om dagligt bröd besvarad i Guds rike. Där kommer brödet att räcka till alla. Men vår kallelse och utmaning är att redan nu sträva efter att så många människobarn som möjligt över vår jord ska bli mättade.
Dels att de ska få sina andliga behov mättade genom evangeliet, men också att de ska ha mat för dagen.
Fasta
Jag kan inte predika om mat utan att säga något om fastan. När Jesus talar med lärjungarna om fasta så tycks han se det som ett naturligt inslag i livet. Han säger inte om ni fastar, utan ”När ni fastar…” (Matt 6:16)
Fasta är att under en tid helt eller delvis avstå från mat för att koncentrera sig på sitt allra djupaste behov, ett behov som är besläktat med hungern och törsten men som är ännu djupare. Vårt behov av Gudsgemenskap. Jesu sa att: ”Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun." (Matt 4:4) .
Det finns många olika sidor av fastan och det kan variera vilken av dessa som är i förgrunden. Jag vill ge dig sju snabba punkter om fastan.
1. En koncentration på det enda nödvändiga
Gud och jag, och vår relation.
2. En förberedelse
Jesu fasta i öknen förberedde honom för hans offentliga uppdrag.
3. Ett vapen i den andliga kampen
Fasta och bön hör ihop.
4. Frigör andlig kraft
När Jesus avslutat sin ökenfasta står det i Lukas fjärde kapitel att: ”Med andens kraft inom sig återvände Jesus till Galileen” (Luk 4:14). I fastan möter vi vår svaghet och inser vårt beroende av Guds kraft.
5. En sorg
En sorg över min egen synd. En sorg över andras nöd. Tydligt tema i Bibeln.
6. Hälsosam
Rätt skött kan fastan vara renande för kroppen och själen.
Lyssna in goda råd om hur kroppen reagerar under fasta. Och drick mycket vatten. Alla bör inte fasta. I vissa sjukdomstillstånd bör man avstå, om man har haft problem med ätstörningar likaså.
7. En solidaritetshandling
I medlidande med dem som svälter. Kan också vara att avstå från mat för att någon annan ska få äta sig mätt. Jag läser från Jesajabokens femtioåttonde kapitel:
Nej, detta är den fasta jag vill se:
att du lossar orättfärdiga bojor,
sliter sönder okets rep,
befriar de förtryckta,
krossar alla ok.
Dela ditt bröd med den hungrige,
ge hemlösa stackare husrum,
ser du en naken så klä honom,
vänd inte dina egna ryggen! (Jes 58:6-7)
”Dela ditt bröd med den hungrige”. Det kan innebära att avstå från mat för att någon annan ska få äta sig mätt.
Fastan i kyrkoåret veckorna innan påskfirandet.
Fasta från mat, återhållsamhet, fasta från media: TV, tidningar och Internet.
”Ge dem något att äta något, ni själva.”
Nu kan vi tillsammans göra något konkret. Vad kan vi ge? Har vi några bröd och fiskar?
Församlingens arbete går ut på att i Sverige och många andra länder möta människors andliga och materiella behov. En av de saker du stöder om du lägger något i kollekten i dag är arbetet på sjukhusen i Kongo med att hjälpa undernärda barn. Barn som under lång tid fått för lite mat och bristfällig mat får professionellt stöd och hjälp. Det är ett exempel på vad vi gör som församling. Nu kan vi göra något. ”Ge dem något att äta ni själva.”
Till hemgrupper och andra.
Att samtala om och fundera över:
- I berättelsen om brödundret säger Jesus till lärjungarna: ”Ge dem något att äta, ni själva.” Vad kan det innebära i vår situation? På vilket sätt kan texten utmana och vägleda oss när det gäller orättvisor och svält.
- Vad lär oss bönen ”Fader vår” om synen på mat?
- Samtala och fundera utifrån de korta Jesus-citat som du finner i predikans inledande del.
- Vilken av punkterna om fastan tycker du är mest angelägen? Är det någon av punkterna du är tveksam till? Samtala och dela erfarenheter.
- Kan en fasta från TV, Internet och tidningar vara hjälp i den andliga mognaden?



