Heligt Arv - Heligt liv
del 1 av 3
av Urban Ringbäck den 8 juni 2008
2 Timotheosbrevet 1: 1-10
Det finns en sak som vållat alla samhällsbyggare mycket huvudbry och det är frågan:
Vad ska man göra med det som blir kvar när någon dör ? Det handlar om arv. Det som finns kvar när vi ska sluta våra liv. Hur ska det fördelas. Det är i de flesta kulturer noga reglerat genom avancerade lagar, men ändå kan de vara orsak till många komplikationer. Det finns föräldrar som har så dåliga erfarenheter att man med berått mod ser till att det inte finns något att bråka om.
Vad tänker ni på när du hör ordet arv. Jag är ganska säker på svaret. Det är ganska avslöjande att se vad datorn föreslog när jag skrev ordet arv.
- Arvspengar. Jag kan också tänka mig ett annat ord.
- Tvist, konflikt stämning. Det är i alla fall vad datorn föreslår i andra hand.
- Tredje hand: Biologi. Vi ärver kroppsliga själsliga egenskaper, beteende mönster.
Men här i finns idag frågan om helt annan aspekt av ordet. I brist på andra ord så väljer jag att kalla det för det andliga arvet – eller kanske det heliga arvet.
1. Arvet
Vi läser här förmodligen den sista skriften av Paulus penna (eller på hans diktamen av en sekreterare) strax före hans martyrdöd i Rom är 67 i samband med kejsar Neros grymma förföljelse av de kristna i efterspelet av Roms Brand.
Brevet är ett slags andligt testamente mellan en andlig far och en son. Timotheos var en ung grabb när Paulus kom på sin första missionsresa till hans hemstad Lystra. Det kan ha varit så att hans mamma Eunike först kom till tro och att det tog lite tid för Timotheos.
På sin andra missionsresa kommer de tillbaka till Lystra och finner då den unge Timotheos som är en hängiven kristen son till en kristen judinna, fadern var grek. Förmodligen blev fadern inte en troende kristen, och Paulus blir därmed ett slags andlig far för Timotheos men i moderns fall där sammanfaller det biologiska och de andliga.
Timotheos blir följeslagare och medarbetare i det stora missionsäventyret. I framgångar, motgångar och lidande med Paulus. Han blir den som kommer närmast Paulus hjärta, installeras som pastor och ledare i en av de viktigaste men mest hotade församlingarna. Efesos, Inre och yttre problem. Han blev biskop i Efesos och led enligt traditionen martyrdöden 90 talet.
Så är det det ofta. Dels finns i det naturliga föräldraskapet ofta också ett andligt arv. Vi har föräldrar eller mor farföräldrar, åtminstone någon i släkten som haft ett levande Gudsrelation och som förmedlat detta vidare till sina barn. Ibland finns inte det, men evangeliet når ändå in via en annan människa och här uppstår då ett komplement till det biologiska föräldraskapet, ett andligt föräldraskap. Ibland både och.
Det finns alltid någon som gått före... Att vi får en tro att leva av och att dö på kommer till oss som ett arv. I Timotheos fall så ärver han tre personer. Dels handlar det om de andliga arvet från faderslinjen, Paulus, dels på moderslinjen Eunike och Lois. Mor och mormor. Att du är kristen beror på Guds nåd och dit eget beslut å ena sidan men det är också ett arvegods. Någon har lämnat efter sig du har fått ta emot. Så är det också i ett större perspektiv. Att vi är en kristen genration beror på Guds nåd mot oss och att vi är några som valt att sätta tro till ta emot detta, men vi står också i tacksamhetsskuld till en generation som gått före. Så är det i församlingen. Men linjen leder tillbaka genom historien långt före vår egen församling, Stod här i maj månad, under några dagars avskildhet upp vid Vänerns strand på en plats som kallas Hastings kyrkplats. Där enligt omdiskuterade teorier engelska kristna missionärer tidigt före vår land blev kristet reste över land och hav och satte sin fot på stranden vid Kinnekulle. Där finns tidiga spår av en kristen församling Kanske den första i Sverige. Vad var det dessa djärva kristna ville ge till vårt land, vad är det som vi nu lättsinnigt håller på att förslösa.
2. Arvegodset
Vad lämnar vi efter oss. Dags att skifta fokus från att ge våra barn bara materiella tillskott och värdefulla saker. Här kommer det som är viktigare.
Tron
Två saker betonar Paulus som omistliga och särskilt viktig i tron.
Det första har med karaktären hos dem som lämnar över att göra.
- Den uppriktiga tron.. Precis som när det gäller det materiella så är det äktheten som avgör värdet på det man köper. Att värdepapperen inte är falska, att huset inte visar sig vara uppätet av husbock, att värdesakerna inte är billiga kopior...
Det visar sig här att det första Paulus tar upp är inte lärofrågor. Han räknar in såväl det judiska som kristna arvet både hos sina egna förälder och ... Alltså att det funnits en Gudstro som varit ärlig, äkta och trovärdig har betydelse även om den inte till alla delar såg ut så som Paulus trodde och förkunnade Till exempel att de funnits ett andakts och böneliv sätter djupa spår - kombinerat med kärlek. Våra rötter som församling går till Baptisterna, Tabernaklet här i Göteborg. En del av pietismen, väckelserörelse inom svenska kyrkan, protestantismen. Den i sin tur kommer genom de levande andliga väckelse inom den katolska kyrkan i sen medeltid, o.s.v. tillbaks till urkyrkan.
- Den frälsande tron . Själva evangeliet om Jesus Kristus Pärlan i det andliga arvet är Jesus Kristus. Jag nu den pärlan funnit har.
Några nyckelord i texten som beskriver Evangeliets gåva. Varför detta är ett så omistligt arv, något så stort och så rikt. Som är värt att leva för och att dö för som både Paulus och Impotens gör. Jag mötte vänner från Iran på vår sommarfest och de berätta om hur kyrkan i Iran växer under svåra förföljelser, där man statuerar exempel med att både fängsla och döda ledare, men ju mer de gör det ju fler kommer ändå till kristen tro. Liksom i Kinas moderna kristna historia. Vad är det i detta arv.
”Löftet om liv,” Liv och oförgänglighet, Frälst/Räddat, Nåd. I Jesus Kristus har Gud skänkt oss åter det vi förlorat som människor. Guds gemenskap.
Nytt liv som är evigt. Nåd... oförtjänt befrielse till ett nytt evigt liv.
3 . Förvaltandet av Arvegodset
Men vänta ett tag. Kan man verkligen ärva en tro. Ja – jag tror det. För tron kommer alltid som en nådegåva till oss. Jag tror att alla i princip är arvtagare. Så rikt är arvet. Men man kan av okunskap eller ovilja eller andra prioriteringar, inte ta ut det, låta de stå och förfalla. Eller ta ut det och sälja bort det för andra värden.
- Man kan missa att ta ut sitt arv. Det ju det som den äldste sonen i Lukas 15 gör. Han som stannar kvar men inte tar ut det som är hans. Lever inom gränserna och reglerna men tar inte ut livet.
- Man kan slösa bort sitt arv. Den förlorade sonen. Han tar ut sitt arv men säljer det för andra värden... Materiella värden hejdlös njutning.
Idag känns de som om vi i vårt land i västerlandet har varit på väg att slösa bort vårt heligaste arv. Vi har har sålt ut det andliga för materialism, rationalism och vi står där med tomma händer tomma själar.
- Man kan återfinna sitt arv
Om man inte har rätt till ett arv så kan man ändå få del av det genom ett testamente skrivs. Fast man inte har laglig rätt.
Gud har skrivit ett nytt testamente där han ger alla förlorade söner, alla som förslösat eller inte tagit ut sitt arv en ny chans . Det kallas för nåd. Förunderlig nåd.