CentrumInternational | Gråbo | Mölnlycke | Gårdsten | Intranät

Idag har vi i Bibelskolan besökt vår syster-kyrka i Belgrad. Det blev en härlig gudstjänst med mycket sång och musik. I slutet av gudstjänsten var det förbön. Eleverna var med och bad för gudstänstbesökarna. Det var mäktigt att trots att vi inte kan ... Läs mer

Uygur

Skriv ut

Kina

flagga-kina

 

 

 

Folkmängd:
Gruppen:
Över 10,5 milj. (Även över 500 000 i Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, regionerna Hunan och Guangxi i södra Kina)
Kristna:
Några få
Huvudstad:
Språk:
Statsskick:
Analfabetism:
Radiosändn.:
Förekommer

 

UYGUR (UIGHUR, Uigurer), stort muslimskt folk i västra Kina

UYGUR är ett stort folk som har sitt huvudområde i Xinjiang, den region som ligger längst i väster i Kina. Det härstammar från turkiska nomader som en gång levde söder om Bajkalsjön i Sibirien. Dessa drevs sedan av kirgiser  ned i sydvästlig riktning till ett område som en gång var Östturkestan, men som 1876 erövrades av den kinesiske kejsarens armé och fick namnet Xinjiang.

karta-Uygurer-Kina

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom Uigurer bodde nära mötespunkten för de två mest betydande av ”Sidenvägarna”, var det naturligt att de tidigt spelade rollen av karavanförare och transportörer av kinesiska varor. Genom deras områdes strategiska läge kom de överhuvud att bli viktiga ”mellanhänder” i handel mellan Orienten och Europa.

Dessutom ägnade de sig åt odling i sina oaser. Numera finns en rad yrkesområden för dem, t.ex. olika slags tillverkningsindustri, gruvdrift, oljeborrning, handel och – liksom tidigare – transporter. Jämfört med många andra folkgrupper är de relativt välmående. T.ex. ingår kött varje måltid i deras kost, likaså olika slags mjölkprodukter.

Det är ett folk som gärna vill vara oberoende, men dessa människor är ändå öppna mot andra kulturer. De har i sin livsstil en charmerande kombination av enkelhet och förfining, till och med elegans.

uygur-Kina

 

 

 

 

 



Tills ganska nyligen har de bott i självstyrande byar, men detta har sedan några decennier hållit på att förändras. Sedan 1950-talet har miljontals kineser flyttat in i Xinjiang. Kinesiska regeringen har placerat kollektiva jordbruk, befolkade av Han-kineser (majoritetskineser), bland uigurerna. Dessutom har regeringen velat utnyttja det växande antalet kineser till att omvandla uigurernas självstyrande byar, så att de i stället blir större enheter, kommuner. Det är naturligt att sådana påtvingade åtgärder i ännu högre grad har eldat på uigurernas självständighetslängtan och väckt uigurisk separatism under 1990-talet, tendenser som dessutom stimulerats av islamiskt stöd från Mellanöstern och Centralasien. Men varje synligt tecken på strävan efter självständighet från Kina har kraftigt slagits ned av regeringens polis och trupper. Många uigurer har fått sätta livet till, och många har fängslats. För världens blickar har dessa politiska spänningar på ett sätt trätt i dagen före och under de olympiska spelen i Kina, i augusti 2008.

Inte underligt att även livet i övrigt har förändrats för dem, och att många av deras traditioner håller på att försvinna.
Antalet uigurer i Xinijiang beräknas till över 10,5 miljoner.
Dessutom beräknas mer än 500 000 av folket finnas i regionerna Hunan och Guangxi i södra Kina och i grannländerna, i synnerhet Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan.

Sedan 900-talet är islam uigurernas religion. Under förgångna århundraden har de ofta bara varit ”namnmuslimer”. Men under senare tid har det inträffat religiös förnyelse bland dem (kanske stimulerad av den politiska självständighetsivern). Till hundra procent försäkrar de nu att de är sunnitiska muslimer av en viss ortodox skola (den hanafitiska). I deras huvudstad Urumqi är moskéerna fyllda av anhängare, och även utanför knäböjer muslimerna på sina mattor. Islamisk litteratur säljs öppet. Och man vördar gravar över personer som betraktas som heliga.

I de statliga skolor som finns i Xinjiang försöker myndigheterna bedriva ateistisk indoktrinering, men den tycks ha svårt att slå rot hos uigurerna.

Bibeln är översatt till uiguriska språket. Man har möjlighet att lyssna till radiosändningar med kristet innehåll, och den s.k. Jesusfilmen finns tillgänglig på uiguriska.
Trots detta tycks folket förbli oberört av evangeliet. Uigurerna har i allmänhet aldrig hört talas om att frälsningen kommer genom Jesus Kristus. Det är högst ovisst om någon församling har etablerats. Bland uigurerna fanns det på 1930-talet troende människor och några församlingar och kyrkor. Men genom våldsam förföljelse mot kristna 10 – 20 år senare förstördes kyrkor och troende dödades eller skingrades. Nu finns det bara några få kristna i folket. Det finns dessutom rapporter att kristna förföljs än en gång.

Låt oss be
att Gud genom sin Ande låter uigurernas hjärtan mjukna
att dörrarna öppnas för öppen förkunnelse av evangeliet, och att arbetare sänds ut till dem
att de c:a 500 uigurerna som bor i det nordvästra grannlandet Kazakstan får möjlighet att nå ut med budskapet om Jesus till uigurerna i Xianjiang
att Gud ger vishet till missionsorganisationer som arbetar för att nå uigurerna
att det lilla antalet kristna i västra Kina står starka, även i förföljelse
att Gud reser upp en stark lokal församling bland uigurerna.